Author Archives: Lennart Sohlberg

Svar från regeringen angående LSS

Vi har nu fått svar från Socialdepartementet på den skrivelse angående urholkningen av LSS-reformen som vi skickade in den 8 november. Här följer svaret:


Hej.

Tack för er skrivelse till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér i en angelägen fråga. Jag har blivit ombedd att svara.

Statsrådet är väl medveten om den oro som många med funktionsnedsättning, och deras nära, känner när de inte beviljas statlig assistansersättning som de hade hoppats på, får indragen assistans eller beviljas färre timmar än tidigare. Vi känner till Försäkringskassans tolkningar och vet att färre beviljas personlig assistans i dag jämfört med tidigare.

Regeringen har inte tagit initiativ till någon försämring av rätten till assistans. Däremot har det, som ni nämner, de senaste åren kommit prejudicerande domar som påverkat rättspraxis, något myndigheter i en rättsstat måste följa.

Däremot kan regeringen analysera konsekvenserna och vid behov föreslå ändringar av lagen. Statsrådet följer noggrant vad som händer inom LSS och personlig assistans och har bland annat gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att analysera hur domarna från Högsta förvaltningsdomstolen har påverkat rätten till assistansersättning. Detta ska redovisas i december. Hon har också givit Försäkringskassan i uppdrag att undersöka hur kommunerna och Försäkringskassan ska kunna samarbeta bättre, så att ingen faller mellan stolarna. Regeringen har också löpande kontakt med intresseorganisationer, kommunala företrädare, SKL och andra berörda i den här frågan.

Alla som behöver det har rätt till stöd, från stat, kommun eller landsting, även om det inte alltid är i form av statlig assistansersättning. Det är därför väldigt viktigt att alla kommuner och landsting genomför sina åtaganden på bästa sätt. Ingen i behov av hjälp ska lämnas utan.

Statsrådet värnar intentionerna i LSS-lagstiftningen, vilket Socialdemokraternas kongress även tagit beslut om, och är öppen för att ändra den över 20 år gamla lagen så att den passar dagens samhälle. Åsa Regnér har därför tagit initiativ till LSS-utredningen (S 2016:3) som har i uppgift att göra en översyn av insatserna enligt LSS och assistansersättningen enligt Socialförsäkrings­­balken. Syftet är att skapa en lång­siktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Beträffande det ni tar upp i er skrivelse hoppas jag att ni redan tagit del av att statsrådet i förra veckan aviserade bland annat en lagändring som innebär att tidigare tillämpning av väntetid och beredskap återställs och att tvåårsomprövningarna tillfälligt stoppas tills LSS-utredningen är klar och regeringen tar fram en framtida inriktning.

Detta kan ni läsa mer om samt ta del av den presskonferens där statsrådet presenterade de nya åtgärderna om ni klickar här.

I samband med detta publicerade statsrådet även en debattartikel som ni kan ta del av om ni klickar här.

Avslutningsvis vill jag poängtera att Åsa Regnér tar den här frågan på största allvar och att hon, liksom övriga ministrar i regeringen, värdesätter att få ta del av synpunkter, åsikter och erfarenheter från alla delar av landet! Det hjälper regeringen att utforma sin framtida politik på området. Å ministerns vägnar vill jag därför än en gång tacka för att ni tog er tid att skriva.

Med vänlig hälsning

Kajsa Sundberg
Brevhandläggare
Kommunikationsenheten
Socialdepartementet

Annonser

Ett slöseri med mänskliga resurser

Följande skrivelse har idag skickats från Mora Arbetarekommuns styrelse till statsrådsberedningen och socialdepartementet angående hanteringen av ensamkommande flyktingbarn som under en lång och oviss asylprocess hunnit fulla, eller fått sin ålder uppskriven till 18 år:


Till
Regeringen

Skrivelse ifrån Mora Arbetarekommun angående hanteringen av ensamkommande barn

Sveriges befolkning har länge och framför allt under flyktingkrisen hösten/vintern 2015/16 visat hur vi kan och vill ta ett stort humanitärt ansvar när krig och andra svåra kriser tvingar människor på flykt.

Många var också de barn och tonåringar som under svåra umbäranden tog sig till Sverige. Väl här tog en, för dessa unga människor, många gånger obegriplig och långdragen asylprövning vid. Under tiden togs de efter bästa förmåga hand om av det svenska välfärdssystemet för sina basala behov. Tak över huvudet, mat för dagen och vuxentillsyn ordnades. Eftersom asylprocessen, inte minst efter hösten2015, blev väldigt utdragen blev de också anvisade plats i det svenska skolsystemet, ett mycket effektivt sätt att integrera dem i det svenska samhället och ge dem ett socialt sammanhang som de tidigare helt saknat.

En lyckad integrationsprocess hade startat långt innan de flesta av dem fått någon form av uppehållstillstånd. Flera av dem har under asylprocessen hunnit växa upp, lära sig hantera sina trauman, slutföra grundskolan, påbörja gymnasiestudier och till och med skaffat sig jobb på en arbetsmarknad som skriker efter unga arbetsvilliga människor.

Då, när de fyllt 18 rycks de i många kommuner upp från sin skolgång, sitt sociala sammanhang och flyttas till något av Migrationsverkets boenden på orter som varken kan erbjuda en fungerande skolgång, föreningsliv eller möjligheter till egen försörjning. Där kan de bara sitta och vänta på avgörandet om de ska få stanna eller utvisas.

Detta är, förutom det rent inhumana i hanteringen, ett oerhört slöseri med mänskliga resurser!

Sverige är i stort behov av arbetskraft då andelen människor i arbetsför ålder, speciellt utanför storstäderna, minskar kraftigt. Vi behöver fylla på med arbetskraftsinvandring för att klara företagens produktion och välfärdens åtaganden. Ju yngre människor som kommer hit desto bättre!

Att med en sådan behovsbild hålla företagsamma, driftiga och redan välintegrerade unga människor i osäkerhet om de ska få stanna i Sverige eller ej är inte bara inhumant, det är grovt kontraproduktivt. Istället för att låta dem stanna och slutföra sin skolgång och bli produktiva skattebetalare, separeras de från samhället och utlämnas till varandras rädslor och stora osäkerhet inför en oviss framtid. Något som, oavsett utgången av asylprocessen, riskerar att traumatisera dem svårt ännu en gång.

Vi har givetvis förståelse för behovet av en reglerad invandring och tydliga spelregler för dem som, baserat på asylskäl, vill invandra till Sverige. Just därför är det obegripligt att det nya regelverket från 2016 tillämpas även för dem som kom som barn innan dess.

Samtidigt är det djupt ovärdigt ett land som Sverige att inte kunna hantera dessa ungdomars ärenden snabbare och mer humant. Några månaders hantering tror jag de flesta kan förstå och hantera mentalt, men två år? Här måste regeringen sätta ner foten! Vi förstör unga människors tilltro till samhälle och myndigheter oavsett om de får stanna eller ej.

Vi i Mora Arbetarekommuns styrelse kräver därför följande:

  • Ungdomar som kom hit innan den nya asyllagstiftningen trädde i kraft måste nu automatiskt beviljas permanent uppehållstillstånd.
  • Ungdomar som kommit hit senare och vid ankomsten bedömdes vara under 18 år och inte fått något besked om uppehållstillstånd inom sex månader ska, oavsett nuvarande ålder, inte tvingas lämna den kommun där de nu bor, går i skola och/eller arbetar i.
  • Staten kan inte överlämna till kommunerna att via det särskilda, ytterst begränsade, statsbidraget stå till svars för den omänskliga hanteringen av de ensamkommande ungdomar som fyllt eller skrivs upp till en ålder av 18 år eller högre. Kommunerna hålls på detta sätt som gisslan och tvingas indirekt ta kostnadsansvar som de inte mäktar med!

Det handlar inte bara om inhuman hantering och slöseri med mänskliga resurser. Det handlar framför allt om förtroendet för Socialdemokraternas värdegrund och som politisk kraft!

Och det är bråttom!

Mora 2017-11-14

Lennart Sohlberg
ordförande Mora Arbetarekommun

Skrivelse till regeringen angående LSS

Följande skrivelse har idag skickats till statsrådsberedningen och socialdepartementet angående urholkningen av LSS-reformen:

——-

Till

Regeringen
Skrivelse ifrån Mora Arbetarekommun angående LSS

För ganska exakt sju månader sedan avslutade vi Socialdemokraternas partikongress. Där fattade vi viktiga beslut för människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Kongressen slog fast att intentionerna bakom LSS-lagstiftningen ska gälla. Det ska vara möjligt att jobba och vara förälder även för den som har barn med funktionsnedsättning. Förtroendet för reformen ska stärkas.

Nyligen har vår finansminister Magdalena Andersson (S) presenterat en framtidsinriktad budget med stora investeringar i välfärden. Vi har i regeringsställning sanerat en urgröpt ekonomi efter åtta borgerliga år. Nu är det läge att visa att vi menar allvar med en välfärd för alla!

Vi är stolta över de framsteg som Sverige har gjort för att göra människor med funktionsnedsättning delaktiga i samhället.

Men sedan flera år tillbaka har LSS gradvis urholkats. De två tidigare borgerliga regeringarna under Fredrik Reinfeldt gjorde ingenting för att rätta till detta. Dessvärre har det under senare år skett ytterligare försämringar för människor som lever med funktionsnedsättning, något som också påverkar deras anhöriga.

Från hela landet hör vi berättelser om människor som får hela sitt livsbygge sönderslaget när assistans eller andra insatser dras in. När barn förlorar assistans måste föräldrarna ta ansvar. I praktiken är det då ofta mammorna som först försvinner från arbetsmarknaden. Det är ytterligare en dimension av problemet som är svår att smälta.

När Försäkringskassan drar in stöd landar ansvar och kostnader hos kommuner och landsting. I Mora kommun riskerar socialnämnden antingen att redovisa ett rejält underskott, eller så går det ut över äldreomsorgen.

Regeringen vill stävja fusk och ökande kostnader. Det är bra. Regeringen menar att den nya styrningen av Försäkringskassan med att ”bryta utvecklingen av assistanstimmar” inte ligger bakom de nya, tuffare besluten. Oavsett verklighetsbeskrivning har Försäkringskassan de facto reviderat sina bedömningar. Nästan alla som ansöker om assistans för första gången får i dag avslag. 

LSS ska ge människor med en funktionsnedsättning möjlighet att leva som andra. Den som får möjlighet att smaka på livet, kommer att vilja ha mer. Det är det individens frigörelse handlar om. I grunden dessutom en mänsklig och demokratisk rättighet.

I Mora Arbetarekommuns styrelse ser vi att regeringen har genomfört en rad åtgärder och utredningar för att komma tillrätta med utvecklingen och att genomföra kongressens beslut. Regeringen har nu alla möjligheter att stärka LSS-reformen, om det så blir lagändringar, nya direktiv till Försäkringskassan eller ändrade direktiv till den pågående LSS-utredningen.

Vi kan inte samtidigt som vi pratar om att Sverige går som tåget och att det finns ett reformutrymme, se på när människor med de allra största behoven hamnar i kläm. Det handlar inte bara om förtroendet för LSS-reformen och svensk välfärd, utan också om förtroendet för Socialdemokraterna som politisk kraft!

Och det är bråttom!
Mora 2017-11-08

/Lennart Sohlberg

ordförande Mora Arbetarekommun